Region Örebro län Region Örebro län
Sök

Teckenspråkstolk- och dövblindtolkutbildningen firade 30 år

Publicerad: 2026-08-31 08:00

När Teckenspråkstolk- och dövblindtolkutbildningen vid Fellingsbro folkhögskola firade 30 år stod både minnen och framtidsfrågor i centrum. Jubileet lyfte utbildningens betydelse för tillgänglighet och demokrati, men också behovet av att säkra framtidens kompetensförsörjning inom tolkyrket.

Sittande publik sträcker händerna i luften och vrider handlovarna fram och tillbaka som man applåderar på teckenspråk.

 

Tre decennier av utbildning och utveckling

När Teckenspråkstolk- och dövblindtolkutbildningen invigdes den 19 augusti 1996 var mycket fortfarande på planeringsstadiet. Helena Sikh, som byggde upp utbildningen från start, berättade under jubileet om arbetet med att skapa kursplaner, undervisningsmaterial och nätverk i nära samarbete med dövrörelsen, dövblindrörelsen och yrkesverksamma tolkar.

Utbildningen etablerades efter flera års diskussioner och påverkansarbete för att få en tolkutbildning till Örebro. Under de första åren utvecklades både utbildningsinnehåll och examinationsformer samtidigt som omfattande undervisningsmaterial producerades.

Under jubileet uppmärksammades också de personer som haft stor betydelse för utbildningens framväxt och utveckling. Särskilt hyllades Helena Sikh, som gick i pension tidigare under året efter att ha varit en av utbildningens främsta drivkrafter sedan starten.

– Vi har hela tiden försökt ha koll på vad som händer i tolkvärlden, vad som händer i dövvärlden och vad som händer i samhället, förklarade Helena Sikh.

Tolkyrket som en demokratifråga

Ett återkommande tema under jubileumsdagen var utbildningens betydelse för demokrati och delaktighet.

Camilla Warnicke, bildtelefonilärare vid utbildningen och forskare på området, beskrev tolkyrket som ett demokratiskt uppdrag där tolken varje dag bidrar till att människor kan kommunicera, delta i samhällslivet och få tillgång till information på lika villkor.

– Jag ser det som ett demokratiskt projekt. Varje tolk jobbar varje dag med demokrati.

Flera talare lyfte fram att tolkens arbete handlar om betydligt mer än att översätta mellan språk. Det handlar också om att skapa förutsättningar för möten mellan människor och att stärka möjligheten till delaktighet i utbildning, arbetsliv, vård, kultur och samhällsdebatt.

Folkhögskolan som utbildningsmiljö

Under ett panelsamtal med representanter från Fellingsbro, Västanviks, Kävesta och SIMA folkhögskolor samt tolkverksamheter diskuterades utbildningens framtid och folkhögskolans roll.

Deltagarna betonade att folkhögskolans pedagogik ger studerande möjlighet att utveckla både yrkeskompetens och personlig mognad. Utbildningen beskrevs som en kombination av praktiska färdigheter, teoretiska kunskaper och personlig utveckling, något som ses som särskilt viktigt i ett yrke där mötet mellan människor står i centrum.

Samtidigt uttrycktes oro över situationen för tolkutbildningarna i Sverige. Antalet utbildningsanordnare har minskat över tid och flera talare pekade på behovet av att stärka yrkets attraktivitet och säkra framtidens kompetensförsörjning.

– Att värna teckenspråkig verksamhet och tolkverksamheten är att värna demokratin, sade Anders Silvertärn, chef på Tolkcentralen i Örebro.

Samverkan och kontinuerligt lärande

Framtidsfrågorna stod också i fokus under samtalen med Karin Bäckgren och Linda Eriksson, som under många år bidragit till utbildningens utveckling.

De lyfte fram betydelsen av samarbete mellan utbildningen, tolkanvändare, arbetsgivare, organisationer och forskningsmiljöer. Linda Eriksson betonade särskilt vikten av att personer med dövblindhet själva har varit delaktiga i att formulera synen på dövblindtolkning och därmed påverkat utbildningens innehåll.

Karin Bäckgren beskrev hur utbildningen successivt har utvecklats genom forskning, pedagogisk utveckling, handledning och ett nära samspel med studerande och yrkesfältet. Hon framhöll också vikten av att tolkar fortsätter att fortbilda sig genom hela yrkeslivet.

Båda betonade att lärandet inte avslutas vid examen.

– Vi blir aldrig färdiga, var ett av de budskap som skickades med till dagens och morgondagens studerande.

Blick mot framtiden

Jubileumsdagen präglades av återblickar, möten mellan generationer av tolkar och diskussioner om framtidens behov. Trots utmaningar kring rekrytering och kompetensförsörjning var tonen genomgående hoppfull.

Flera talare lyfte fram att utbildningens framgång bygger på nyfikenhet, samverkan och en stark vilja att utvecklas i takt med förändringar i samhället. Samtidigt betonades vikten av att fortsätta värna svenskt teckenspråk, teckenspråks- och dövblindtolkning och de professioner som gör kommunikation och delaktighet möjlig.

– Ni kommer att utbilda er till världens roligaste jobb. Glöm inte det, sade Karin Bäckgren till Tolkutbildningens nuvarande studerande.

Efter 30 år blickar nu Fellingsbro folkhögskolas teckenspråkstolk- och dövblindtolkutbildning framåt mot nästa kapitel i utbildningens historia.

Hade du nytta av innehållet på denna sida?

Senast uppdaterad: den 17 november 2026

Bläddra bland resultaten på din sökning