Mycket kärlek, mindre klimatpåverkan

Soppan är strax klar och salladsbuffén görs i ordning. Det är snart lunch men samtidigt som dagens rätt – Falafel med tahinidressing och ris – förbereds så gäller det att beta av några rätter till julbordet nästa vecka också. Det är full rulle och det doftar ljuvligt!

Matsalen på skolan i Fellingsbro har en central funktion i skolans liv. Det är oftast här vi samlas för större gemensamma aktiviteter, det är här vi upplever musik och föreställningar och tar del av berättelser. Det är mer än en matsal, kanske inte skolans själ, men väl dess hjärta. Sedan serveras det naturligtvis mat här alla vardagar. Varje morgon förbereder kockarna frukost, gräddar nybakt bröd, förbereder förmiddagsfika, dagens lunch och sedan middag.

Det är kul att jobba här! Det är inte vilket kök som helst och den stora skillnaden är ju att det är en skola vi jobbar på.

Karin Storm förestår köket och trivs på jobbet och med kollegorna i köket. Tillsammans serverar de i snitt 80 luncher och 50 middagar varje dag.

Minska klimatpåverkan från maten

All mat görs från grunden utifrån ledorden Gott-Näringsrikt-Klimatsmart-Ekologiskt. De senaste åren har skolmatsalen satsat allt mer på att minska klimatpåverkan från maten. Allt kött som serveras är svenskt och all fisk är MSC-märkt. Alla animaliska pålägg är utbytta mot lakto-ovo-vegetariska pålägg, däribland helt fantastiska röror. Utländsk frukt har fått stryka på foten, det är svenska äpplen och päron som gäller. Karin berättar vidare att man gått från fem animaliska luncher i veckan till tre helt lakto-ovo-vegetariska luncher.

Därtill gör vi vegetarisk soppa varje dag, med vegetariskt tillbehör och nybakt bröd. Till lunch och middag serveras en salladsbuffé med säsongens grönsaker.

Apropå brödet, så görs även det från grunden i köket. Ingredienserna består av rester från soppa, gröt, grönsaker och rotsaker. På så vis blir brödet inte bara väldigt gott, utan även klimatsmart. Det är många bäckar små som tillsammans gör en stor förändring och som bidrar till en allt mindre klimatpåverkan från maten. Marmelader och buljong görs på plats, förresten. Ja och så plastbantar man köket löpande; byter ut förpackningar, lådor och slevar i plast till trä.

Region Örebro läns klimatmål

Karin och köket har ledningens fulla förtroende, även om hon erkänner att det ibland handlar om att driva på tills förståelsen infinner sig. Fellingsbro folkhögskola är också en del av Region Örebro län och har således policyer och riktlinjer att förhålla sig till, som t.ex. klimat- och miljömål. Karin skulle inte misstycka om regionens klimatmål var lite mer offensiva.

Om jag får säga vad jag tycker så är det lite för mycket ”man kan välja” och i ”i största möjliga mån”. Det borde handla om att man ”ska” göra. Ordens tid är förbi, nu gäller det att kavla upp ärmarna.

Menyplanering med allt mindre animaliska produkter kräver såväl kreativitet som fantasi. Det finns betydligt fler kötträtter att välja på. Sedan handlar det också om att påverka upphandlingen så att det upphandlas mer bönor och mer quorn för att ha klimatsmarta proteinkällor att tillgå när man planerar menyerna.

Gillar alla vegetarisk mat?

Naturligtvis finns det delade meningar, som det brukar när det gäller förändringar. En del är tydliga med att de inte är tillfredsställda, andra tycker det är väldigt bra. De allra flesta tycker dock att maten är god och det är trots allt det viktigaste. Som William på Allmän kurs:

Jag är nog en riktig köttätare, har alltid gillat och kommer alltid att gilla kött. Men jag måste säga att den vegetariska maten här på skolan är väldigt god. Det är alltid gediget gjort, smakerna sitter där och de kan få till de vegetariska rätterna på ett sätt så att en inbiten köttätare som jag kan se fram emot lunchen trots att jag vet att jag inte kommer att se skymten av kött.

Karin förstår att förändringen inte faller alla på läppen och att det handlar om att få med så många som möjligt på tåget. Dels är det en generationsfråga, dels handlar det om att etablera nya vanor och att bli medveten om vilken påverkan våra matvanor har på miljön.

Det handlar inte om att ta bort kött, utan om att minska på köttkonsumtionen. Man kan äta fint kött som tillbehör till en i huvudsak vegetarisk rätt.

Köket jobbar dessutom hårt för att minska matsvinnet. All mat som kastas vägs för att följa upp hur stort svinnet är. Hinken där maten kastas är liten, det ska kännas lite extra när man skrapar av tallriken. Det som blir över i köket och inte kan användas till t.ex. brödbak ges bort till höns och boskap.

Individuell anpassning

Alla kursdeltagare känner sig inte bekväma med att äta i en stor matsal med många människor, någon fixar inte att äta mat som är blandad, en del har allergier och så vidare. Det är en utmaning att tillfredsställa alla, men det är inget som köket ser som ett problem.

Självklart ska vi kunna anpassa oss!

Lika självklart som Karin tycker det är att köket ska anpassa sig så att personer med funktionsvariation får en fungerande matsituation på skolan, lika självklart anser hon att satsningen på klimatsmart mat är.

Det finns inget annat alternativ om vi ska ha något av värde att lämna över till våra barn och barnbarn.